Här var det dött minsann...

...Kom inte ens ihåg mitt lösenord, så längesen va det visst jag var här inne... Men från och med nu blir det ändring på det.

Jag har fått frågan om hur det går på nya jobbet en hel massa gånger den senste tiden, och vet ni va, jag har världens bästa jobb! Jag trivs som fisken i vattnet bland underbara arbetskamrater och härliga elever. Jag ångrar inte en sekund att jag lämnde tryggheten på Stenberga, dock kan jag sakna vissa saker därifrån... men dem behåller ja som fina minnen från mitt första riktiga jobb som lärare. Och visst värmer det lite extra i hjärtat när mamma berättar att det kommit elever till henne och sagt att de saknar mig, det kan jag inte neka till.

Men det är inte bara på jobbet jag trivs, min lägenhet börjar likna ett hem och ju mer som blir färdigt ju bättre känns det. Sedan får jag givetvis inte glömma att nämna mina finfina vänner, utan er skulle jag inte trivas någonstans. Så enkelt är det.

Nu ska jag "hem" till Brändströms och kika på Idol, måste passa på att vara där för om två veckor känner jag inte längre någon som bor där... konstig känsla på något vis.

Puss mina fina!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0