Hade inte varit hemma i Gävle på 9 dagar så igår tyckte jag att det var dags. Och vilken mysig lördag det blev, The City-maraton på dagen och discobowling på kvällen. Jag var inte bäst, och inte heller näst bäst... fan jag kom sist!! Men det var riktigt roligt och faktiskt jämt ända in i slutet...



Mina finfina (och duktiga) motståndare.

Imorse kom fotbollstränaren och plockade upp mig då det var dags för match ute i Korsnäs. Wallvik lyste ikapp med solen och vi vann med 4-0 mot Huge efter riktigt bra spel. För sisådär fyra år sedan, innan jag skadade knät, var jag spelfördelaren på mitten och hörnläggare. Idag var jag tillbaka i den rollen och jag var otroligt skeptisk innan, men det gick faktiskt över förväntan. (Jag måste ju också nämna att vi spelade i bara t-shirt, så varmt var det... underbart!)

Imorgon väntar verkligheten igen, slut på lovet och slut på...lugnet.
Men det blir nog bra det också.