Träningen igår kväll var antingen lagd försent (började kl 21) eller så var det avsaknaden av vår tränare som gjorde att skrattmusklerna blev de mest använda. Herregud vilka kommentarer, ett smakprov kommer... Vi avslutade med lite styrka med bla. armhävningar när en av tjejerna säger: "jag kan inte, och inte vill jag heller för jag vill inte att de små bröst jag har ska försvinna helt". Japp, där var armhävningarna utbytta mot skratt.... Men tänk att sju tjejer andå lyckades med följande träningsmoment:
- Uppvärmining i form av en gemenskapsövning
- Passningsövning
- Målvaktsträning
- Smålagsspel
- Styrketräning
Så på det stora hela tror jag Perra-the coach är nöjd, och vi med.

När jag kom hem igår förmiddag stod en fin bukett med tulpaner på rumsbordet och en chokladask stod framför. Snacka om att de är glada över att jag kommit hem täknte jag. Men som ni kanske redan har räknat ut var det något annat som hade firats, nämligen deras 18-åriga bröllopsdag. Ska vi barn komma ihåg sånt?